För en tid sedan blev jag, Richard och Christopher klara med vår nya film. Som vanligt är det en ångestfylld förlösande känsla att bli klar med något man har jobbat länge med. Jag och Richard har pratat om den här filmen i fler år. Produktionen tog ungefär ett år.
Den svenska titeln Skuggan ur tiden spolades sedan helt för internationellt gångbara The Shadow Out of Time. Då heter också filmen exakt samma som H.P Lovecrafts novell som den baserar sig på. Vi kör all in på det engelska den här gången. I Sverige är det ändå ingen som bryr sig om det vi gör.
Vi filmade hela filmen (förutom några närbilder) under en dag den första juli förra året. Det kanske inte låter så mycket, men det var utan tvekan den mest intesiva inspelning vi gjort. Det blev möjligt tack vara storyboardarbete och planeringsarbete upphängt på klädbyten.
Åke och Christopher har trevligt under inspelningen av ”ökenscenerna”.
Alla bilder utom två i filmen är greenscreen-kompositioner. Bara att inse. Man har blivit en George Lucas-idiot…
När Tobbe var och hälsade på i Ronneby på vinter-vår-kanten belönades han med en statistroll i filmen som traktorförare. Han fick senare lite ljudjobb i projektet också. På det sättet involverade jag hela Batonggänget i arbetet med filmen – vilket jag tyckte var extra roligt.
Även jag ryckte in som statist i min mycket improviserade greenscreenstudio på balkongen. Ärligt talat är det kul att stoppa in sig själv i sina egna filmer… Lite kul ska man väl ha. Jag ”spelar” Mr Peaslees son. Denne unge man har ganska stor roll i novellen, men i vår film är han nedklippt till endast en kort cameo.
Bilder från den färdiga filmen. Här är Öken-Åke redo att börja raida i underjorden!
Åke bygger en Dr Snuggles-maskin och uttrycker glädje inför denna.
Enda nackdelen med att göra filmer med Richard är att hans animationer stjäl hela showen… 🙂 95% av alla kommentarer gäller animationerna. Till The Shadow Out of Time har Mr Lone Animator gjort 5 min nytt unikt animerat material i form av förhistoriska psykadelsika filmsekvenser. Till skillnad från resten av filmen är dessa drömsekvenser i färg. Det bor en genomtänkt symbolik i det. I Lovecrafts världar är drömmar hyperrealism – de är en högre form av verklighet!
I postproduktionen gav vi alla bilder ett ”färgat skimmer”. Faktum är att svartvita filmer inte var bara svartvita på 20- och 30-talet. De var oftast kolorerade. För att förstärka miljöer, känslor och stämningar.
Själva filmen då? Den är klar och på Youtube. Här är den:
http://www.youtube.com/watch?v=y7jp1CT1h6c