Det händer att jag får cred av mina vänner att jag gör färdigt saker och ting. Det är jag glad för. Det är lite av mitt signum. Att få saker klara. Hellre färdigt med skavanker än aldrig färdigt. Anledningen till det är att man omöjligt kan vara nöjd med precis allt i ett större projekt. Om jag skulle gjort mina både serieböcker med ambitionen att vara helt nöjd med varenda bild i dem hade jag fortfarande inte varit klar. Det går inte att vara perfektionist. För mig funkar det åtminstone inte. Gör, gör klart. Eller gör inte alls.
I det här inlägget tänkte jag outa två sorgligt halvfärdiga längre serieprojekt som jag lagt ner mycket tid och energi på, men som ligger sorgligt bortglömda, fastkörda och halvfärdiga.

Det första är en sci-fi-serie från 2003/2004 som jag lade ner rätt mycket energi på. Det var när jag läste en massa filmkunskap på HiS, minns jag. Den handlar om en rymdvarelse som anländer till en död jord i en avlägsen framtid. Med sig därifrån får han en fornlämning i form av en brödrost. Det sattes aldrig en titel. Arbetsnamnet var ARVET, men nu tycker jag att namnet BROEDROOST - som dök upp i skallen när jag tittade på seriesidorna idag - är bättre. Här är två lösrykta sidor av de som jag är mest nöjd med.




Serien var tänkt att fylla ett eget fanzine. Ca 30 sidor var planerade och ungefär hälften blev gjorda. Att tag tänkte jag på Nasses Nekrozin och ett tag tänkte jag på ett solo-fanzine med fiktiva saker (ett fanzine som jag för övrigt fortfarande går i tankar på att göra, fast då utan den här serien).
Jag kan tycka projektet är lite kul. Det hade varit roligt att få klart något längre i sci-fi-genren. Jag tecknade i en annan stil än vad jag brukar och blandade också maneér och tekniker. Experimentella layouter, mycket svärta och mycket klipp och klistra och Tip-ex på svart. Ett kul projekt. En halvbra idé. Och en serie som aldrig blir färdig. Att göra klart den nu känns inte aktuellt på något sätt.

Det andra projektet lystrar till namnet El toro comico... Det är inte lika hemligt. Det finns t.o.m på min projektsida här på lenneer.se. Det rör sig om en renodlad action comic som tar vid på handlingen och karaktärerna efter filmen El Toro Negros III: Taste the Pain. Serien består i stort sett av ca 10 sidor mangel där rivalerna El Cubano och Bo Hardy gör upp. 90% av serien är våld i kreativa vinklar. 10% är story. Typ.
Kul, inte minst eftersom jag och Peter antagligen inte skulle puckla på varandra i verkligheten under några som helst omständigheter.
El toro comico är ett typiskt sånt där mellanprojekt. På varje pretto-projekt föds minst ett tramsigt... Det är precis som det behövs, för balansen skull. Man kan inte vara allvarlig jämt. Just det här projektet har dock hamnat i limbo sedan... 2006? Det har kört fast av idiotanledningar. Små med betydande detaljer och omständigheter. Ska jag texta för hand eller i datorn? Mer relevanta frågor är då; Var/hur ska jag publicera eländet? Kommer NÅGON ENDA PERSON att vara intresserad av att läsa en serie som flummar efter händelserna i en av mina första filmer? Snacka om smalt...

Årets tekniska innovation: -
2008 var Imac och Xb360 och en massa Facebook.
2009 har inte varit ett skit.
Det gångna året har jag suttit på den teknik jag har. Spotify är det givna svaret annars, men det har jag skitit i. Jag vet knappt vad det är. Det känns liksom ovärt. Gillar man skivor sedan gammalt är det som att halva grejen försvinner.

Årets resa: Barcelona
Att storstadssemestra i Barcelona var en riktig höjdare.

Årets skiva: Thåström - Kärlek är för dom (cd)
Jag köper nästan inga skivor längre. Det är det få som gör. (Har faktiskt provat att köpa via Itunes store...) Thåström levererar hursomhelst solida skivor oavsett uttryck. 2009 var inget undantag.
Kompost-skivan på samlingen som kommer senare under året var ruskigt bra den med. Men den gills inte, eftersom det är extramaterial ur en samling... Liksom... Hallå... Det är ju nördigt i flera nivåer...

Årets live-upplevelse: Madonna, Göteborg
Sjukt lite live-akter har jag sett 2009... Vad har jag egentligen gjort...? När världens största kvinnliga artist höll i en kvälls underhållning i somras blev det just stort. Så stort som det kan bli en varm sommerkväll. Lite falskspel satte personlig prägel på en annars millimeterperfektionistisk show.

Årets överraskning: Män som hatar kvinnor (bio)
Svenska kriminalfilmer brukar vara stöpt i trogen form... Aldrig värdelösa, men aldrig heller speciellt bra. Men... Shit vad bra den här filmen var! Ettan alltså. Se om den. Två och trean var rätt kassa.

Årets underskattade uppföljare: Terminator Salvation (bio)
En film som lyckas leverera trots att Bale är både tråkig och stel i huvudrollen... Ärligt talat... Det är ändå effekterna som spelar huvudrollerna i Terminator-filmerna. Jag gillade faktiskt fyran. Efter den röv-kassa trean var det en överraskning. Fyran bjöd rätt mix av muskler och hjärta. Och en 84-Arnold i plast.

Årets nörd-roligaste: Star Trek (bio)
Star Trek nystartar. I warpspeed! Det kunde blivit kasst, men det blev skitbra. Det smäller och det brakar när orginalbesättningen blir ung på nytt. Nu blir det inte bara Spock - utan DubbelSpock! Två Spockar är naturligtvis dubelt så bra som en. Det är logiskt.
Och vi som diggar orginalserien och har den i färskt minne kände oss lite smartare och inbillade att vi hade det lite roligare än alla andra...
Såhär ska man starta om en filmserie och en franchasie. Såhär ska en slipsten dras. George Lucas, se och lär.
2009 var det kul att vara nörd.

Årets spel: Jet set radio (DC)
Det roligaste elektroniska spelet jag spelade 2009 var ett tio år gammalt spel till en död konsol... Vem hade kunnat ana det?
Med attityd, grymt snygg design och ett beroendeframkallande upplägg är Jet set radio ett spel som förtjänat ett så mycket bättre öde än det fick.

Årets nyretro: Dreamcast
Tio år sedan 99.9.9. Jag upptäckte att det varken var dyrt eller svårt att börja utforska ny mark. Det är aldrig för sent att väcka en död dröm...
http://www.lenneer.se/sida/undersidor/proj/dc/dc.html 

Årets nyretro 2: Street fighter IV
Vi älskar Capcom som mest när de ändrar som minst. När jag spelar SFIV blir jag tolv igen.

Årets projekt 1: Vågbrytare (kortfilm)
Sjukt nöjd är jag att kortfilmen Vågbrytare blev klar! Kul att ha gjort en film som faktiskt funkar och som byger på en ganska solid grundtanke. Kul att hylla Jules Verne. Även och framgången på filmfestivaler blev obefintlig (kort sagt; aldrig visad, aldrig kommenterad) så har framgång skördats genom en fin recension och uppmärksamhet från amerikanska filmnördar.
Man gör inte arty ångestladdade undervattensfilmer i sin källare om man vill attrahera den stora massan. Så är det bara. Millroad Film kommer fortsäta göra filmer som många kommer att hata, men som några få kommer att älska.

Årets projekt 2: Nålar i maten (seriebok)
...och en seriebok! Min andra! Nålar i maten har formats under två år. Jag visste inte riktigt vilken bok som skulle komma ut och det vet jag fortfarande inte riktigt. Men det är skönt att vara klar. Det är det alltid. Och jag har gjort den svåra andra boken.

Årets "Men örka...": Avatar (bio)
Jag är totalt ointresserad. Jag såg långtrailern. Det räckte.

Jag vet ingenting om framtiden... Men jag vet att den är streamad, smooth och skitcool...

Jag har varit på en del seminarium om kommunikation och teknik de senaste åren. Första gången jag hörde om konceptet Webb 2.0 trodde jag att det var ett skämt. Det som beskrevs som ett framtidsscenario kändes faktiskt mossigt redan då. Allt kommer inte att ske på internet i en diffus framtid. Vi är redan där. 
Alla verkar vara överens om att media kommer streamat under nästa decenium. Burkad media, plastbitar med information på, kommer att gå till historien. Men det är inte allt. Även konceptet filer förlorar sin mening om allt är tillgängligt hela tiden. Internet förlorar sin mening eftersom allt kommer att vara internet. Hela tiden.
 
I framtiden kommer det inte att vara frågan om online eller offline.
Det kommer bara att vara en fråga om on eller off.

Google Chrome verkar vara precis det. Den här videon förklarar det så bra att till och med jag förstår.

http://www.youtube.com/watch?v=0QRO3gKj3qw

Det här blev lite techno-nördigt.... Men jag ska återkomma med en årskrönika senare. 2009 och det vi kallar 00-talet är faktiskt nästan helt slut.