Galet!

MAD nr 7 1992. Svenska MAD fyller 300 (nummer). Omslag av Alf ”WOX” Woxnerud.

Undrar om inte det här är DEN serietidningen för mig?

Jag var 12 år och jag ”vågade” i oktober köpa en annan serietidning i kiosken. Plötsligt blickade mitt unga jag in i en värld av något nytt som serier kunde vara. Något mer vuxet. Något parodiskt. Sjuk humor. Något som var svartvitt och det spelade ingen som helst roll…

”WOX” var redan gud. Jag hade sett hans illustrationer till Konstigt & Mystiskt och Bus eller Hyss i Serie-Paraden och kopierat hans gigantiska vårtiga näsor i mina ivriga teckningar.

Men MAD satte igång något nytt…

Plötsligt ville jag själv rita serier.
Gärna med sjuk humor.
Och bollen var i rullning…

mad7-92

I december 2009 hör Alf Woxnerud av sig till mig och vill lägga till mig på Facebook för att JAG ”ritar sköna gubbar” och vi blir Facebookvänner. Vi byter några meddelanden och några teckningar.

Mäktigt, om något…

Det här inlägget postades i Fanzines, jobb, Konst, mina egna serier, Nörderi, roligt och allmänt ovärt, serier, Skapande/konst. Bokmärk permalänken.