Flygande älgar…

Jag ritade sjukt mycket älgar på högstadiet… I matteblock, på bänkar och i marginalen på tyskaboken… Jag tyckte den svintråkiga serien Hälge var jättebra och lärde mig rita Hälge perfekt i alla vinklar. Sedan ritade jag älghuvuden på en fjäder och skrev ”älgstudsare” under. Jag stod nog på toppen av min bana som humorist då.
Sedan dess har jag inte ritat så mycket älgar. Man kan nog tala om en överdosering. Ett missbruk.
Jo, en och annan älg har det förstås blivit när lusten faller på. Men jag har inte ritat älgar organiserat och dedikerat på rätt länge.
I helgen som var stack jag in ett illustrationsjobb för Kamratposten. Det var ett flummigt manus i form av ett skojhoroskop. Flummiga manus är ofta roliga och lättritade. Det involverade bland annat pratande skorstenar och flygande älgar. Ja… Ask no more.
Levererade de färdiga bilderna igår.
Ibland älskar jag livet.
Att rita flummiga flygande älgar och dessutom få betalt för det är svårslaget…
Vem kunde ana att man kunde grunda en karriär på bänkklotter…?
Älgar av ovanlig art…