Lenneér bloggar och poddar

Richard har bloggat om sin insats i den kommande Millroad-filmen "Terror from the Abyss". Läs det här;

http://loneanimator.blogspot.com/

Själv har jag påbörjat praktik.

Det var ingen munter läsning att läsa om "Rollspelsdöd" i senaste Signaler från Sverok.

Frågan är varför jag reagerar egentligen. Jag spelar knappt rollspel längre. Ändå definierar jag mig som rollspelare. Det är liksom min hobby. Trots att jag knappt ens utövat den på typ fem-sex år… Erfarenheter, kunskaper och färdigheter från sånt jag gjort releterat till hobbyn omsätter jag i texter jag skriver, bilder jag tecknar och filmer jag gör.

Som sagt; Deprimerande läsning i Signaler. Inte sedan tidigt 80-tal har det getts ut så lite rollspel som nu. Det finns inga "kommersiella" utgivare kvar av den enkla anledning att det inte går att ge ut rollspelsböcker på svenska och kalla sig "kommersiell". Det finns spridda grupper fantaster som gör rollspel på sin fritid och i bästa fall går plusminusnoll på sin utgivning. Vi höll vår ideella fana högt och stolt när vi började med Svenilgames kring 1999-2000, men sanningen var att de riktiga spelutgivarna; Neogames, Riotminds, Rävspel etc. var nästan lika "ideella" som oss…

Slår man upp Fenix får man en annan bild. När man läser Fenix känns det som rollspelshobbyn är i sin krafts dagar! Tidningen är snygg och välgjord och visar inga tecken på avmattning. Folk talar sig varma om Sinkadus, men jag tror nog Fenix håller en högra och jämnare klass. All cred till den dynamiska duon The Gill Brings för att de kämpar!
Ur innehållet: Riotminds som förvaltar Drakar och demoner (även det ett hobby-projekt) har blivit en digital prenumerationstjänst. Men det finns faktiskt uppenbara fördelar. Även om di gamle naturligtvis kommer att sakna papper och blad.

Många menar att rollspelshobbyn dog när KULT fick Leksakshandlarna att porta den. Men jag tror att rollspelen krävde sin egen grav genom att helt enkelt bli för krångliga. Finns det NÅGON som spelar Eon och praktiserat alla regler liksom? Sedan är mycket annorlunda 2010 jämför med säg 1991. Det finns mer intresse för nördiga hobbies än någonsin. Mer filmer att se. Mer bra litteratur. Mer rektytering genom Wow och sånt mög. Lajv och cosplay är inte så övernördigt som det ansågs för tio år sedan. Ändå finns det inte plats för rollspelen.

Är det föresten bra att Signaler har en soldat på framsidan tillsammans med en rubrik som lyder "Skjut en vän". Vill man ha ett nytt drev med moralpanik?

Förra veckan var jag på Ronnebys nyrenoverade bio och såg AVATAR i 3D. Kul att lilla Ronneby har skaffat den senaste och coolaste tekniken. Lite ironiskt i sig att den senaste och coolaste tekniken är en gammal 80-tals-fluga som man har dammat av och renoverat. Men jag blev överraskad. Det fungerade! Och jag gillade det. Det var 3D! Det var djupt och coolt och svindlande.

Jag kan inte förstå att en film som är 2.40 inte har tid att fördjupa karaktärer och att det ska behöva lämnas milsvida logiska luckor. Det funkar tack vare att man sett andra liknande filmer… Men ska det behöva var så? Cameron brukar inte skita i det blå skåpet och det gör han i ärlighetens namn inte nu heller… Men ärligt talat. Titanic är t.ex. mycket bättre.

Sigourney Weavers första scen är för övrigt helt underbar. Det är ren fan-service till oss som gillar Alien-filmerna.

Sammanfattningsvis; Imponerande teknik-demo. Ganska medioker film. Två betyg utdelas därmed.

Tekniken:

Filmen:


Häftig teknik… Nu vill vi se den användas till nåt häftigt!

Jag känner att det är läge för en lite lägesuppdatering på bloggen nu. Det har varit ganska många lite snabba, lite sak-centrerade inlägg under mars-april. Väldigt mycket; Kolla här, kolla där! Pang! Bom! Swich!

Till Niklas och Joannas bröllop gjorde jag ett gäng illustrationer för kyrkhäfte, festsånghäfte etc. Bland annat denna;

En ny film är starkt på gång. Den har det monsterfilmklingande namnet Terror from the Abyss och är en fri tolkning av H.P. Lovecrafts Vid vansinnets berg. Jag och Christopher reser till sydpolen och hittar mer än vi önskar under polarisen där. Och alla som kan sin Lovecraft vet att där finns det inga lyckliga slut. Premiär i juli, är tanken.



På arbetsfronten har jag fortsatt skriva tusentals ansökningsbrev och varit på nån enstaka intervju. Jag har även gjort lite Klur-uppslag till Kamratposten och fick nyligen min första bakläxa och fick retuschera lite grann. Det är väl sånt man får räkna med som betald illustratör. Jag ände det på mig eftersom jag kände att visa detaljer i mina teckningar var "på gränsen". Det har varit väldigt lite bakläxor med KP och det är bra! De gillar att man har en egen stil och ett eget maneér.
Kanske blir det praktik under juni månad. I rätt bransch med rätt sysslor för mig i såna fall. Jobb i linje med min utbildning och kompetens! Det kan bli en ny spännande upplevelse… Men… Ok. Missförstå mig rätt. Det är väl bra och så, men är man trettio så är det jobb man ska ha. Inte praktik! Prya gjorde man när man var tolv. Men det kan ju leda vidare till något bra. Den s.k. mediabranschen bygger ju bara på kontakter. Skills är bra men inte nödvändiga, kontakter och social kompetens är allt. Jag tror att felet med mig är att jag hellre håller tyst och gör saker än pratar vitt och brett. Jag har helt enkelt fel personlighet för att ragga jobb. Det ligger inte i min natur "att sälja sig själv". Jag känner mig enormt obekväm i den rollen.

Det var ett ovanligt seriöst inlägg här på bloggen. Men informativt. Så ligger landet just nu. Liksom. Typ. Nästa gång blir det väl en ny stilstudie av ett nytt ostigt spelomslag, eller nåt sånt.

Vissa fanfilm-projekt måste man bara älska… Redan 7 maj kommer den att finnas att beskåda!

http://www.megamanfilm.com/

http://www.gametrailers.com/video/mega-man-screwattack/64936

Det har varit ganska trögt kring min senaste seriebok Nålar i maten sedan den blev klar och släppt i höstas. Inga recensioner. Inga blogginlägg. Jag gjorde en radio-intervju, men annars ingenting. Den stora tystnaden sänkte sig som en filt över resultatet av mitt slit. Inte ens mina vänner som har fått ex har uttalat sig. Det har känts som jag har gjort en konstig seriebok som bara lämnat ett stort vakuum bakom sig.
Men nu, senaste tiden, har recensioner börjat dyka upp.

(…) Teckningarna är lika grova och slängiga som tidigare och kontrasterar på ett intressant sätt till det mycket stillsamma innehållet. Layouten är stor och tydlig och i allra bästa mening lättläst. Lenneér växlar skickligt mellan olika scener där mycket lite händer, men där laddningen hela tiden är påtaglig. Han jobbar mycket effektivt med spelet mellan repliker och tystnader och växlandet mellan de olika trådarna ger den stillsamma rytmen extra tyngd. Motivmässigt rör han sig i en vardaglig värld, i köket, i replokalen, på kontoret. Utan att skriva läsarna på näsan skildrar han känsligt relationer mellan människor. Ett mycket, mycket bra album.

Det känns fantastiskt. Det var precis det här jag ville med Nålar i maten och det finns någon som förstår mig! Recensionen känns faktiskt som min största bedrift som serieskapare. Det känns bra nu.

Såhär fina är inte alla brev man får. Men de borde vara det. Det skulle vara lite roligare att få räkningarna och de kryptiska breven från pensionsfonderna då. Kuvertkonst av Karl "Våldshämnaren" Holmkvist. Tack för det!

Det har kanske handlat oproportioneligt mycket om lökig fantasy och Sword & sorcery på bloggen det senaste halvåret… Men det kan inte hjälpas… När James Rolfe (aka. "The Angry Videogames Nerd") går igenom Deathstalker-filmerna är det vansinnigt underhållande…Säkert MER underhållande än att faktiskt titta på filmern i fråga. Jag visste inte ens att det var en serie filmer. Jag har sett den första. Men nu vet jag att det finns tre filmer till man måste se…

http://www.spike.com/video/cinemassacre/3357960

Nasses Nekrozin byter tillfälligt namn på sin sextonde volym. Nasses Nekrozin blir Nasses Nekronomicon och det genomgående temat från pärm till pärm är H. P. Lovecraft. Strjärnorna stod rätt för att tillägna ett helt nummer till denna förgrundsgestalt bland skräckfans och rollspelare. I tidningen, som faktiskt är en liten bok denna gång, samsas bokstavstrogna adaptioner med humoristiska pastischer. Och Necronasse själv tvingas möta namnlösa fasor ur Lovecrafts universum…

Jag har varit mer insyltad än vanligt i detta nummer då jag på egen hand skapat nio seriesidor i tidningen och skrivit manus till ytterligare fyra. Dessutom har jag gjort det hemska omslaget och den ännu hemskare baksidan.

Beställningsinfo: Kostar 30kr +porto & kuvert 13kr, sätt in på Plusgiro 1217936-2 och skriv namn! Skicka sedan ett mail med namn, adress och vad du betalt för till benhog@nekrozin.com så blir tidningen din att läsa, älska och krama! Stötta fanzinekulturen. Nizorken Sessan Pök!

Om du missade Jakten på Bernard igår kväll på SVT2, se någon av de många repriserna eller se den på SVT Play. Gör det. En fruktansvärt bra liten dokumentär. Både rolig, angelägen och rörande. Och serierelaterad! Det är serietecknaren David Liljemark som ligger bakom, agerar och berättar genom filmen.

http://svt.se/2.119741/dokumentarfilm?lid=20100411&lpos=SVT2_0000_sitelink&from=tabla