Jag har haft en fanartbild drällande i min ritmapp ett tag. Fick tummen ur och Photoshoppade lite färg på den igår. Cowabunga! Roligt att rita Krang.
Skissen:
Jag har haft en fanartbild drällande i min ritmapp ett tag. Fick tummen ur och Photoshoppade lite färg på den igår. Cowabunga! Roligt att rita Krang.
Skissen:
Serieböcker jag läser just nu. Utifall ni undrar.
Watchmen har jag läst förut. Jag bara såg filmen i helgen. Igen. Och var tvungen att läsa serien. Igen. Fantastiskt bra.
Jag utmanades av Gazi på videospelsklubben.se att lista mina fem favoritspel. Ingen lätt uppgift, skulle det visa sig. En sån lista är nära omöjlig att sätta ihop.
Efter några veckors klurande kom jag fram till dessa fem spel, utan inbördes ordning och formade någon sorts lista; Shadow of the Colossus (PS2), Shenmue (DC). Gears of War (Xb360), Jet set radio (DC) och Castlevania (Nes).
Just då kändes det rätt. Någorlunda. Det är spel jag ständigt återvänder till och inte tröttnar på.
Alla spelen är ganska krävande och har en hög tröskel. Dock på olika sätt. Det kan handla om upplevelsen eller svårighetsgraden. Det kan jag känna att jag missat lite i min helhetsbedömning. Samtidigt får man mer tillbaka om man investerar sin tid i ett sådant spel, upplever jag. Det finns liksom en anledning att Shenmue är med, medans Tetris till Game Boy inte är det, om man säger så.
Bubblare på listan: Super Mario Bros (Nes), Bioshock (Xb360), Zelda: Ocarina of Time (N64)
Det här är Powerman. Eller min tolkning av figuren åtminstone. I två varianter.
Powerman är ett påhitt av DC Comics på 1940-talet. Han dyker upp som Supermans sidekick rätt vad det är! Batman och Robin blir sotis för att Superman inte längre vill jaga bovar med dom, såklart.
Powerman är ganska obskyr och (som ren bonus) lik Nogi. Dessutom är han (*spoilervarning!) en robot i hemlighet! Jag vet inte om han förekommer i mer än en serie… Någon som vet?
Fina presenter från Stefan Harrysson som jag fick från ett tag sedan. Gamla fanzines från honom skapade i tidsspekrat 1989-1996, att döma på årtalen som står att finna i tidningarna. Känn historiens vindslag i form av dessa reliker…
Det är Fågelspindeln Nr 1 och Nr 2 (arty-farty nog presenteras detta fanzine utan titel på omslaget – endast med en spindel) och Reliker (samling med korta serier, skisser, halvfärdigt etc) Nr 2.
Jag behöver läsa Fågelspindeln mer ingående för att kunna komma med någon sorts recension, men det rör sig om ganska ambitiösa skräck- och fantasyberättelser. Reliker har jag däremot läst. Ur innehålllet kan nämnas Impaler, Pålspetsaren som verkar vara släkt med He-mans motståndare lite Nogi-besläktade AlienCrew.
Jag och Stefan gjorde en pod förra året där vi pratade om hans serier, SLAHAD och våra samarbeten i senmodern tid.
Jag köpte en solorollspelsbok i fredag för det blygsamma priset av en krona. Där kan man snacka prisvärd underhållning!
Solorollspelsboken heter Bortom skuggornas port och är utgiven i av Äventyrsspel 1987. Den ingår i en serie om fyra böcker om magikern Silverstjärna. Det är del tre, men det går att spela delarna fristående. Det är inte en del i den kända Ensamma vargen-serien med det är äventyr i ”Ensamma vargens värld”.
Det är både roligt och bisarrt att läsa/spela sig igenom de här solorollspelsböckerna… Inte minst är det kultigt. Jag försöker spela den, rakt av, som det var meningen. Men jag tar mig vissa friheter. T.ex. slår jag 1t10 istället för att flummigt peka på en slumptalssida.
Den här flugan med interaktiva böcker var tydligen stark under 80-talet. I Sverige trycktes och såldes de i 10 000-upplagor. Jag minns att jag läste/spelade några, levde mig in och förtrollades i en eller flera. Bland annat lånade jag De fördömdas skogar – ett ”bokspel”, ej utgivet av Äventyrrspel – av min granne. Det kan ha varit inkörsporten i rollspelens värld. Jag minns faktiskt inte vad som kom först… Solorollspelsböcker eller HeroQuest…
Rollformuläret var iskrivet i min bok (med bläck… oförlåtigt!) så jag var tvungen att scanna det och sudda rent det i Photoshop. Här är rollformulären till Bortom skuggornas port – bara att att ladda ner och printa, om någon annan har nytta av dem.
Ok. Nu kör vi igen. Ny He-man/MOTU-tolkning.
En actionbild som är lite rolig och lite konstig. Jag tror det är en baksidesbild på den otroligt coola leksaken Skeletor utrustad med terror claws. Plus på stilpoäng för rosa bröst-skydd.
Fisto har dessutom hipsterskägg!
Ångestspelpodden är tillbaka efter sommarlovet! Vi snackar om Retrospelsfestivalen, som vi besökte med ett Ångestspelbord i år. Vi spred budskapet och ordet och Youtubeserien och podden. Förutom det snackar vi om sommarens biofilmer. Pokemon GO-hysterin. Vi snackar om Mini-NES:en. Jimmy har börjat Instagramma (@prickbladnvr) och läser minst 100 sidor bok om dagen. Och Daniel spelar faktiskt rollspel igen och är påtagligt lycklig över detta!
Medverkande: Daniel Lenneér, Jimmy Bäckström
Speltid: 46 min.
Bild: Robin Hindriksson (foto)
ÅSP40 är inspelad i Jimmys lägenhet bland 10 000 växter den 14 september 2016. Redigerad av Bara å Bänna Medieproduktion, som alltid. Ångestspelpodden publiceras också på videospelsklubben.se. Tack till Pappa Gazi som roddar där!
Desigen på He-Man and Masters of the Universe saknar motstycke. Den är helt utomjordiskt flummig! Det är till den grad att jag ibland imponeras över att riktiga människor har designat He-Mans vänner och fiender.
Det är ingen hejd på vansinnet. Allt går liksom.
Jag har klurat lite på ett hyllningsprojekt och kom på att jag kunde rita om rutor ur den tecknade serien (eller stills ur TV-serien) och se vad som hände.
Ett fanartprojekt. Liksom lyfta på hatten och tacka för att man får låna vansinnet en stund. Det är väl ungefär precis det fanart handlar om?
Det här är mitt första försök. Jag ritade bilden tidigt i somras, men Photoshoppade inte färdigt den förrän nu.
Jag gjorde ett fel. He-man hade visst inte sin lättklädda hjälte-form på orginalbilden, men det fick han ha i min variant.
Jag fascineras av att MOTU-serierna är så snyggt tecknade och samtidigt så stela. Det gör de extra roliga att skoja med.
Måhända kanske jag inkuderar pratbubblor i framtiden också. Jag får se.