Då är man hemma och har landad nån vecka efter SIS 2016. Stockholms internationella seriefestival. Som vanligt en trevlig tillställning. Och här kommer en liten efterrapport.
Jag släppte fyra nya grejer. Beskôddarna Nr 3, Nogi Nr 4, Ångestspel-samlings-DVD och Nogi ljuddramatisering på kassettband. På de två senare har jag samarbetat med Stefan Harrysson och det har varit mycket fruktsamt… DVDn hade jag t.ex. aldrig mäktat med att sätta ihop på egen hand innan festivalen! Bästa sålde Nogi Nr 4, alla medhavda utom en gick åt. Nogi-kassetterna gick också bra. Alla utom två rullade iväg. MÅNGA tittade på den och tyckte det var en rolig grej! Ångestspel-DVDn fick iväg i 3-4 exemplar, tror jag. Många flyers för Ångestspel och Ångestspelpodden försvan. Några fler borde därmed veta att Ångestspel och Ångestspelpodden finns nu – det är egentligen det viktigaste!
Beskôddarna sålde tyvärr dåligt, vilket är jobbigt eftersom jag helt opartiskt anser att den är sketbra…
I övrigt såg jag Nicolas Krizan-presentation, Skräckserieföredrag, Comixpodden live och lite annat. Språkade och hälsade på många seritecknare – tyvärr var det många jag INTE hälsade eller pratade med också – man hinner inte allt man vill på de stackars timamrna SIS pågår!
Här är mina inköp och förvärv på årets SIS. Min loot, som kidsen säger.
Jag köpte inte så mycket, bytte till mig dessto mer. Det mesta är faktiskt läst nu. Jag ska försöka göra ett sånt där inlägg med minirecensioner framigent.
Optimal-album för 5-10 kr är FÖR billigt egentligen… Jag ahde velat köpa MER Optimal, men man ska ju kunna bära hem skiten också. Passade på och kompletterade upp Daniel Ahlgren-samlingen lite. De flesta av Ahlgremn-albumen har jag läst, vissa dock för väldigt länge sedan.
Såhär såg vårt försäljningsbord ut. Jimmy har gjort 5 st fanzines på ett år! Han har varit en slow starter, men nu går det undan…
Jag och Jimmy spelade in en podcast vid försäljningsbordet och körde även lite mini-intervjuer. Det blev Ångestspelpodden 36. Men det vet ju som läser den här bloggen förstås redan.
Årets självklarhet:
Att ha serier på engelska med sig till en internationell seriefestival! Varför har jag inte fixat det? Man kunde byta och prata och nätverka mer med internationella serieskapare om man åtminstone hade NÅGOT de kunde läsa. Så självklart egentligen. Och det är inte svårare egentligen än att man översätter Nogi 1 eller Beskôddarna 1… Eller sätter ihop en tidning med korta skämtserier.
Då man slipper stå och säga;
– All my comics are in Swedish… I’m afraid… Såattdee…
