Igår var jag och tittade på Eldkvarn i Karlskrona. Det var säkra kort. Nästan bara hits och ett par låtar från nya skivan. Lågmält och välspelat. Plura håller mellansnacket så det känns som man är tre polare som sitter och pratar hemma i Pluras kök. Familjär mysig stämning med publik i blandad ålder. Det är sjukt att Eldkvarn har fortsatt utvecklas och leverera. Jag menar, jag är ju där för att de tre senaste skivorna är bra, inte för att de har något med nostalgi att göra. Det är på 2000-talet de bra skivorna kommit i en stadig ström.
Ett nytillskott, trummisens son, var med och var totalt övergrym. Synd att inte fler söner är med i bandet. Då kunde de generationsväxla vid pensioneringen.
Förra gången jag såg Eldkvarn var 2010 på samma plats. Då köpte jag Hunger Hotell på CD och fick den signerad av hela bandet.
Ofint att klaga på en signering… Men ärligt talat. Det ser ut som en dagisklass har klottrat på den här skivan!