Lenneér bloggar och poddar

Tapeten är snart uppe! För hoppningsvis kommer de sista längderna upp idag. Sedan ska det städas kliniskt och ställas i ordning. Nästa vecka kan jag bli en normal arbetlös igen som inte har någonting annat att göra än att vara arbetslös… Eller? Hur ligger det till med den saken egentligen?
Jag är aldrig ”arbetslös”. ”Arbetslös” är felaktigt begrepp. Det borde heta ”ersättningslös” eller ”förförvningsarbetslös”, för det är mer vad det handlar om. Är jag ”arbetslös” har jag häcken full med annat. Det är många projekt som ligger i limbo och får sig en handpåläggning nu… (När det inte tapeseras dårå…) Jennie & Marc-filmen börjar likna något. Christopher har börjat teckna uppe i Skövde och jag har snart storyboardat hela berättelsen. Jag har dessutom i stort sett storyboardat första episoden av den ännu onamngivna animerade spaceoperan. Två fanzine-projekt ligger och skriker efter luft i ett hörn… Sedan gör vårsolen det aktuellt att kasta ljus över andra icke ännu officiella projekt… Det är mycket nu. Stay tuned!

Nu tapetseras det… Den långa väggen och ungefär lite mer än halva jobbet är klart. Och visst blir det bra. Åtminstone dugligt. Och nästan inget fusk eller tjuvknep. Fantastiskt.
I övrigt funderar jag på att ”join the dark side”. Sony. Köpa en PS2a. Bli en tv-spels-Svensson. Missförstå mig rätt nu. Jag har varit Nintendo blint lojal sedan Nesen, tidigt 90-tal. Jag tycker Gamecube med sin handkontroll är den här generationens bästa konsoll. Men nu håller det inte längre! Argh! Man missar helt enkelt för mycket bra! Eftersom Sony är störst får de alla trepartstillverkare och spelen går att fiska upp snorbilligt som ”platina” eller begagnade. Jag vill till exempel spela Gods of war, Ico och Shadow of the Colossus… Vad gör man? Ska man var human mot sig själv är det bara att bita i den sura, köpa en låda till och ställa under TVn. Alla dessa lådor… Men vad gör man. När allt kommer omkring är det första klassens i-lands-problem. Ungefär som att klistra en ny snyggare tapet över den lite äldra bara halvsnygga.

Nu är min kurs på högskolan till ända och sedan igår befinner jag mig därför ”mellan jobb” (Arbetsförmedlingens förfinade namn på ”arbetslös”, men det betyder egentligen precis samma sak.) Jag ska ”restjobba” lite på högskolan den här veckan så jag känner ännu ingen ångest. Dessutom har vi dragit igång ett projekt i vår lägenhet som käkar tid som gräs… Det ska tapetseras om i vardagsrummet. Bort ska det gröna och bården med indiska knarkade elefanter… Upp ska det nya hippa beiga, komplett med sjuttiotals-fondvägg. Ut med det gamla, in med det nya. Nu förarbetar vi. Spacklar, målar och slipar. Sedan kommer själva utmaningen som också är själva belöningen. Tapetseringen. Jag ber en stilla bön att det går vägen… eller, ”väggen” kanske man skulle säga…

Det var nog faktiskt den första ordvitsen i hela bloggen, tror jag. Fantastiskt. Förr ordvitsade jag hela tiden. Nästan ofrivilligt. Lenneer.se är egentligen en seriös plats. Ordvitsar är ingen seriös humor, det är oseriös nonsenshumor. Eller? Plats för en ordvits på miljonen måste det väl finnas..?

Nu har jag uppdaterat. Jag har stökat om menyn lite på första sidan och lagt till kategorin ”projekt”. Jag kom på att det behövdes en kategori för sådant som är i ”under utveckling” eller sånt som inte passar in i någon av de andra avdelningarna… Resultatet blev projektsidan, med brokigt o blandat innehåll. Kolla in den här. Rätt så innehållslöst, än så länge, men jag uppdaterar med innehåll allt eftersom… Det är tanken. Klaga inte. Tanken med projekt-sidan är ju just att den ska vara dynamisk och under utveckling! Kul att äntligen få upp något ”fysiskt” om projekt som ”bokprojektet”, ”spaceoperaprojektet”, hip-hop-projektet Batonggänget och avsomnade Hc-bandet No can do…

Jag ligger hemma från jobb och verklighet och är förkyld nu. Inte sådär småförkyld, utan vi snackar dunder här! Nyser jag sker en oundviklig snorexplosion! Jag tror inte jag haft en sådan här förkylning sedan gymnasiet… Med hjälp av nässpray och Ipren kan jag få lite kraft att röra mig i lägenheten åtminstone…

En bra sak med denna sjukdomsperiod är att jag får lite tid att kika igenom boksskörden. För mycket böcker har det blivit sista tiden! Först Adlibrisade jag en hög. Sedan impulsköpte jag ett gäng konstböcker + världens största Egypten-bok på bokrean. Sedan köpte jag en seriebok på Tradera. Sedan shoppade jag loss på bibliotekets utförsäljning med fyra böcker där. Till råga på allt har jag gamla olästa böcker som ligger och pockar på uppmärksamhet…
Det må visserligen vara ett i-lands-problem av mått. MEn jag vet faktiskt inte var jag ska börja. Rättare sagt: Börja är lätt. Sluta är svårt. Jag har bläddrat, smygläst och påbörjat både här och där. Läsning har jag nog resten av året.

Pojken i skogen (Mats Jonsson)
Igår läste jag ut Mats Jonssons nya seriebok Pojken i skogen. Läs den! Den var fantastiskt bra när den väl sjönk in. I början jämförde jag hela tiden med hans förra seriesamling Hey princess, men Pojken i skogen växte som sagt när den sjönk in. Den behövde lite eftertanke. Lite reflektion. Jag funderar på om inte alla serietecknare varit sådär tillbakadragna, utsatta och valt ensamhet och böcker då andra ”normala” valde discon och fjortisfyllor. Liksom Populärmusik från Vittula är det en både vacker och osmickrande barndomskildring med flera bottnar. Sedan binder Mats Jonsson ihop det väldigt snyggt på slutet också…

Jag får lite ångest också. För jag vill göra lika bra serier själv. Just nu skyller jag mina kassa serier på min förkylning… Just nu skyller jag allt på min förkylning.

Jag gjorde en sån där skön vardagsrealistisk iaktagelse idag i lunchrummet på mitt nya jobb. Får se om det blir en serie… Det är inte omöjligt…

Jag slöläste i gårdagens kvällstidning när jag åt min lunch. Först tänkte jag av gammal vana bläddra tidningen bakifrån och fram, men plötsligt hejdade jag mig. Det slog mig då att jag befann mig i en akademisk miljö bland bildade och högutbildade. Plötsligt kändes det fel att bläddra tidningen bakifrån. När man läser bakifrån gör man nämligen det i ordningen Tv-program, serierna och sedan nöjessidorna med mestadels ovärt kändisskvaller. Jag fick en mystisk känsla av att detta beteende inte passade arbetsklimatet, så att säga. Tänk om någon annan vid bordet skulle börja diskutera den aktuella kulturdebatten och så sitter man där som en skvallerkärring och läser om Let’s Dance-kändisarnas bastufest! Vilken vanära!
Jag tog det säkra före det osäkra. Jag valde den ”bildade” läsningsmodellen. Jag började framifrån med att ögna ledarsidan, insändarsidan följt av kultursidorna osv.
Det var nära att jag gjorde bort mig. Men jag klarade mig den här gången.

Ligger det något i resonemanget? Finns det ett ”finhåll” och ett ”fulhåll” att läsa tidningen på? Och vilket håll läser du tidningen på?

Nu kör jag kursen Grafiska uttryck i spel på Blekinge Tekniska Högskola. Det rullar på och ska förhoppningsvis göra i tre veckor till. Kul att vara tillbaka i ”den akademsika världen”, om än bakom katedern den här gången. Den här veckan har jag snacka om storyboarding, nästa vecka blir det representation och konst-snack och sedan får framtiden utvisa vad det blir.
Rullar på gör däremot inte vår bil. Den är på verkstaden. Förhoppningsvis är felet avhjälpt redan imorgon. Tomgångsmotorn. Fuckin’ tomgångsmotorn! Bra att det blir ordnat. Men ändå. Då kan man vara säker på att bilen redan käkat upp den senaste veckans lön…
Shoppade föresten loss på bokrean idag. På bokrean måste man shoppa loss och helst göra omotiverade impulsköp. Det är en fin tradition. Jag impulsköpte världen största och tjockaste bok om det gamla Egypten. Ett litet intresseområde kan alltid odlas till ett större. Jag kommer nog praktiskt taget att vara en mumie när jag läst den…

Just som jag tänkt begrava SOLM mer eller mindre, efter ett halvår av i det närmsta skamlös överexponeringen, dyker det upp en recension på Tellusfilm. En riktigt trevlig recension dessutom! Det är vid sådana här tillfällen man nästan blir sugen på att göra en film till…

Länk till Tellusfilms Independent-förstasida
Länk direkt till SOLM-recensionen

Jag har vickat klart på bibblan nu. Nästa vecka börjar min kurs som jag ska hålla på BTH. Grafiska uttryck. Det blir nog bra. Hoppas jag åtminstone. Mitt tillstånd just nu kan beskrivas som mitt i ett inferno av böcker, anteckningar och spridda blad… Sedan blir man sur då mail-servrar och program visar sig omöjliga att få ordning på. Då låter man alltihop bara va och skriver på sin blogg som man så ofta prioriterar bort these days.

I förrgår var jag på biblioteket och tog ner utställningen Livets Melodi i orginal. Nu ligger den i en mer anonym tillvaro hemma på golvet istället. Vad gör man med en utställning när man inte längre kan sätta upp den? Det känn skumt att demontera bilderna och sätta in dem i ”orginalpärmen” igen. Jag har å andra sida exponerat SOLM flitigt. Överexponerat. Värsta sellouten! Det trodde jag inte i våras. Tre mindre utställningar, två visningar + kortare föredrag, två filmfestivaler, en tidningsartikel och ett radioframträdande. Mycket SOLM har det blivit. Dags att begrava och gå vidare nu.

Eventuellt ska jag ställa ut igen senare i vår i Ronneby med ett gäng gamla Bräkne Hoby-konstelever. Jag vet inte vad som ska ställas ut, men det ordnar sig nog. Jag tror det blir något med mina serier/animationer för att det skulle bli ”bredd” på utställningen. Det är min ex-konstlärare Seth som har fixat det. Han har för övrigt fått upp en hemsida här>>. Kolla. Cool ljuskonst.