Gammalt papper som dövar ångest och ansvar…

Mitt liv som yrkesverksam har rivstartat. Mycket, mycket… Mornarna är tidiga. Kvällarna är korta. När man inte jobbar är man trött, så trött… Vad gör man? Jo, man dövar känslan av ångest och ansvar genom att köpa gamla begagnade och alldeles för dyra serietidningar. 110 kronor för en sleten XYZ Comics och en mindre sleten Zap Comics #1 tyckte jag inte var så blodigt… Ärligt talat. De är tryckta i slutet på sextiotalet. Inte dyrt med tanke på vad nya tidningar, helt utan nåt historiskt kultvärde, kostar… Det här är ju faktiskt en liten bit serietidningshistoria. Och det är ju faktiskt über-el-maistro Crumb, folks!

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.