SPEL: Mass Effect

Tänk dig att du ogenerat lånar valda delar av av Star Wars, Star Trek, Starship Troopers, Alien och Bladerunner och sätter samman dina favorit-komponenter ur dem till ett eget alldeles fantastiska sience-fiction äventyr. Du är ett girigt barn som tar en skopa sand ur alla andras sandlådor för att bygga din egen.
Inget fel i det? Det är nördigt. Übernördigt. Men gillar du någon eller några av de nämnda filmserierna så är tanken också alldeles, alldeles underbar…

Denna lånade och toppade sandlåda är vad Bioware gjort med Mass effect. De har i ärlighetens namn snott mer än de skapat. Men resultatet, spelet är inte mindre fantastiskt för det.
De kloka lånar, genier stjäl, som det heter.
En välberättad episk berättelse ligger till grund för spelet. Och den är egen. Den är inget Star Wars-plagiat. Det innehåller naturligtvis en rättrådig hjälte, politiskt rävspel, en massa åkande till exotiska planeter, en massa kanonmat, en genomond superskurk och hela universums öde… Men det är väl som det ska vara i genren.
Det som gör spelet bra är att storyn och röstskådespelarna faktiskt är bra. Då menar jag bra på riktigt, inte bara bra-för-att-vara-spel.
Mass effect levererar en berättelse som i slimmat format inte skulle skämmas filmad.

Bioware har bokstavligt talat skapat en egen galax och befolkat den. Det är imponerande ambitiöst. Man kan åka runt i galaxen och utforska stjärnsystem bokstavligen i timmar. Man kan läsa mängder med planet-analyser om atmosfärsammansättningar, naturtillgångar och gruvkolonier.
I början av spelet fick jag bokstavligt talat svindel inför mängden innehåll och information, men det gick över.
Jag insåg också hur spelet gav tillbaka i underhållningsvärde genom att man tog sig tid att läsa bakgrundsinformation om de olika platserna och raserna. Mycket närmare pappers-rollspel kommer man nog inte i form av datorrollspel. Du är fortfarande ganska kraftigt styrd


Japp! Hjälm och plastdräkt är kvällen klädkod!

Som spelare spelar man befälhavare Shepard på den intergalaktiska flottans stoltaste skepp Normandy. Ganska tidigt i spelet blir man befodrad till en spectre, en sorts elitsoldat med extraordinära befogenheter. Och äventyret börjar på allvar. Du ställs inför beslut under resan gång. Du tvingas välja vilka som ska räddas och vilka som ska dö. Du tvingas ta beslut och du tvingas dessutom ta konsekvenserna av dina beslut.

Mass Effect är inte det bästa spelet jag någonsin spelat, men det är med på 10-i-topp. Just det faktum att man blir engagerad i karaktärernas öden och får verklig ånger inför sina val förhöjer spelupplevelsen.

Mass effect 2 är på gång. Jag förstår att Bioware vill använda den gedigna grund de byggt minst en gång till…

Det här inlägget postades i Nörderi, Recension, rollspel, spel. Bokmärk permalänken.