Metallica i folkparken

Jag ritade James Hetfield idag utan någon anledning alls. Ville mest se om jag kunde. Det blev rätt kasst och inte alls speciellt likt… Men jag försökte åtminstone!
Det är inte lätt att vara Metallica-fan dessa dagar. James blev kräksjuk och Stockholms-giget fick ställas in för några dagar sedan. Stackars fans…
Inte precis metal att ställa in för att man mår lite tjyvtjockt!
Spelar man inte BÄTTRE metal om man mår lite tjyvtjockt?
Det hade varit metal som fan av JH att genomföra giget och springa på dass i solon, stick och mellan låtarna…
Tur att Stockholms-fansen får en ny chans i folkparken i Hultsfred i sommar. Ja… Metallica i folkparken… INTE Lars-Kristers i folkparken. Lika sjukt som det låter…
http://www.sonispherefestivals.com
Jag kan inte lyssna på Metallica längre. Jag försöker ibland, men smärtgränsen går vid två låtar ungefär. Jag är faktiskt en av betydligt få som tycker att punk/HC-rotade St Anger var betydligt intressantare och roligare än den där senaste skivan med nya sämre kopior av gamla låtar…
james

Publicerat i musik | Kommentarer inaktiverade för Metallica i folkparken

Spam-attack!

Min blogg har blivit spammad. Big time. IT-supporten är kontaktad och jag hoppas att den hinner rycka in snart. Och ja, Lenneer.se har faktiskt en IT-support.
Vissa inlägg har fått 300 kommentarer och det vore ju trevligt om det inte vore för den lilla detaljen att 299 av dem är spam…
Jag undrar om jag fick spam för att jag bloggade om spam. Man ska aldrig nämna spam för då får man mer spam, vet jag att någon sa nån gång i tiden.
Nåväl… För sent…
Som sagt; IT-supporten är kontaktad och jag hoppas att jag kommer till rätta med problemet… För nu väller det in skräp-kommentarer… Hjälp!

Publicerat i Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Spam-attack!

Svar på allt!

I fredags blev jag med bok! Det är den tredje boken i Kamratpostens nyaupptagna bokutgivning. Svar på allt heter den och lovar därmed inte lite. Det är en liten rolig frågor-svar-bok för barn och ungdomar i KP-åldern. Den är liten, röd och har ett omslag som jag har ritat. Jag har också gjort ett tiotal illustrationer inne i boken. Det är väl på sätt och vis det största giget jag gjort som illustratör.



Av erfarenhet har jag legat lite lågt med att outa det här projektet på sidan och på bloggen… Jag har varit med om så många projekt som gått i stöpet. Men nu när jag har den färdiga boken i handen är det inte mycket som kan skita sig.

Det började med ett telefonsamtal i september förra året. Jag tror jag väcktes av telefonen.
– Tjena, Ola Lindholm, Kamratposten här!
– Ööh… Jaha… Hej…
– Nu ska vi göra en bok här, förstår du… Och vi behöver ett omslag…
– Ööh… Jaha…?
På den vägen blev det. Jag fick en lista på 25 föremål ”som skulle vara med” och med uppgiften att skapa ”ett myller” av föremålen. Eftersom det var en brokig skara föremål och objekt ( bland annat tarmar, mobiltelefon, robot, kungen, EKG-apparat, tjej med feber, jordklotet, haj osv…) så beslöt jag för att skapa en stjärnsmäll av hela rasket… Hur för man samman en sån samling saker annars?
Omslaget var i princip klart till Bokmässan. Jag jobbade som attan med illustrationerna i oktober parallellt med att jag var på biblioteket.
Och nu är det klart.
That’s the full story.

Boken släpps inte officiellt förrän om tre veckor, men Ola posar redan med den på KP-webben.
http://kpwebben.se/kp-boken/

Publicerat i jobb, Litteratur, mina egna serier, Skapande/konst | Kommentarer inaktiverade för Svar på allt!

DVD: Starship Troopers 3: Marauder

Den första Starship Troopers från 1997 är en av mina favoritfilmer. Den håller att se hur många gånger som helst. Den är skitcool när den börjar som en high-school-film och sedan styr över på stenhård sci-fi. Lagom coolt med satiren av både militärism och media. Lagom geekigt. Lagom våldsamt. Lagom mycket naket. Lagom gore. Paul Verhoven fegar sällan ur och den första Starship Troopers-filmen är en perfekt mix av allt. Man får intrycket att teamet inte dödat en enda darling någonstans i produktionen. Dessutom är designen av skepp, vapen och prylar skitsnygg och de tidiga CGI-animationerna skäms inte alls, ens idag.
Frågan är om inte CGI var snyggare för 10 år sedan? Idag går det snabbt på löpande band och görs av oduglingar… Men det är en helt annan diskussion.

Sen var det tyst. Länge. Sen kom en lågbudget-tvåa 2004 som var så skrämmande värdelös att tapeterna krullade sig och trillade ner… sas det. Jag har inte sett elndet, för jag har inte hört en enda person som har rekommenderat den.

Det lilla jag hade läst om trean innan jag såg den var att det åtminstone skulle vara bättre än tvåan. Men jag kan inte påstå att det gav skyhöga förväntningar.

I trean återvänder huvudrollen från den första filmen, Casper Van Dien, återvänder. Frågan är egentligen varför. Han är inte med överdrivet mycket och han verkar inte fått någon regi. Det är hursomhelst en helt annan Johnny Rico än i den första filmen och det är frustrerande och förvirrande. Dessutom fightas han inuti en robot när det vankas superaction, så den kunde haft vilken feja som helst på hans plats.
Tjejen som gör den riktiga huvudrollen heter Jolene Blalock. Min flickvän trodde det var Angelina Jolie och faktum är att de ser ungefär likadan ut. Kolla på imdb.com om ni är nyfikna. Sjukt likt. Lågbudget-Angelina!
För det mesta tror man faktiskt att man tittar på en parodifilm. Vapnen är för stora och ser bara fåniga ut. Alla ser skitenödiga ut, säger ologiska saker och springer i korridorer. I första halva av filmen är det natt och man ser ingenting. I den andra halvan går de i en öken dagtid och då ser man verkligen hur illa gjorde CGI-effekter är. Man vet att det är illa när en bisarr nakenscen utgör filmen höjdpunkt.
Då och då finns korn av det som var bra med den första filmen. Även om allt är sämre gjort finns det satir i form av propagandafilmer. Och kostymerna och skeppen är fortfarande snygga.

ur starship troopers 3
Fel! Du skulle tagit den STORA puffran ju!

Extramaterialet var faktiskt större behållning än själva filmen och då är det illa.
Vad händer nu då..? Blir det en Starship Troopers 4? Filmserien ÄR ju bra, egentligen. Det finns ju potential till BRA filmer. Varför pumpar man ut käsa action-direkt-på-DVD-titlar som den här?

Det finns en förbannelse med del tre i en filmserie… Tvåor brukar bli skitbra. Treor brukar suga. Varför är det så?

Publicerat i Film, Nörderi, Recension | Kommentarer inaktiverade för DVD: Starship Troopers 3: Marauder

Tapp-Olle tackar för sig!

Nu stänger Tapp-Olle butiken i Lerdala. Det är en händelse väl värd en bloggning. I 42 år har han försett urinvånarna med bensin, mjölk och folköl. Nu är det slut. Nu får urinvånarna åka 1,5 mil tur-retur om man ska handla en tidning eller bensin/mjölk/folköl. Det är ju som Norrland i stort sett…
Igår var min kompis Christopher där, gjorde ett radioinslag och tog bilden nedan. Inslaget finns om man letar på www.sr.se/skaraborg.
Jag har en idé till en ”hyllningshandling” i bakhuvudet, men det hinner jag inte ta nu. Återkommer senare. Jag städar.

tappolle
Adjöss å tack för mjölken!

Publicerat i Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Tapp-Olle tackar för sig!

SPEL: Mass Effect

Tänk dig att du ogenerat lånar valda delar av av Star Wars, Star Trek, Starship Troopers, Alien och Bladerunner och sätter samman dina favorit-komponenter ur dem till ett eget alldeles fantastiska sience-fiction äventyr. Du är ett girigt barn som tar en skopa sand ur alla andras sandlådor för att bygga din egen.
Inget fel i det? Det är nördigt. Übernördigt. Men gillar du någon eller några av de nämnda filmserierna så är tanken också alldeles, alldeles underbar…

Denna lånade och toppade sandlåda är vad Bioware gjort med Mass effect. De har i ärlighetens namn snott mer än de skapat. Men resultatet, spelet är inte mindre fantastiskt för det.
De kloka lånar, genier stjäl, som det heter.
En välberättad episk berättelse ligger till grund för spelet. Och den är egen. Den är inget Star Wars-plagiat. Det innehåller naturligtvis en rättrådig hjälte, politiskt rävspel, en massa åkande till exotiska planeter, en massa kanonmat, en genomond superskurk och hela universums öde… Men det är väl som det ska vara i genren.
Det som gör spelet bra är att storyn och röstskådespelarna faktiskt är bra. Då menar jag bra på riktigt, inte bara bra-för-att-vara-spel.
Mass effect levererar en berättelse som i slimmat format inte skulle skämmas filmad.

Bioware har bokstavligt talat skapat en egen galax och befolkat den. Det är imponerande ambitiöst. Man kan åka runt i galaxen och utforska stjärnsystem bokstavligen i timmar. Man kan läsa mängder med planet-analyser om atmosfärsammansättningar, naturtillgångar och gruvkolonier.
I början av spelet fick jag bokstavligt talat svindel inför mängden innehåll och information, men det gick över.
Jag insåg också hur spelet gav tillbaka i underhållningsvärde genom att man tog sig tid att läsa bakgrundsinformation om de olika platserna och raserna. Mycket närmare pappers-rollspel kommer man nog inte i form av datorrollspel. Du är fortfarande ganska kraftigt styrd


Japp! Hjälm och plastdräkt är kvällen klädkod!

Som spelare spelar man befälhavare Shepard på den intergalaktiska flottans stoltaste skepp Normandy. Ganska tidigt i spelet blir man befodrad till en spectre, en sorts elitsoldat med extraordinära befogenheter. Och äventyret börjar på allvar. Du ställs inför beslut under resan gång. Du tvingas välja vilka som ska räddas och vilka som ska dö. Du tvingas ta beslut och du tvingas dessutom ta konsekvenserna av dina beslut.

Mass Effect är inte det bästa spelet jag någonsin spelat, men det är med på 10-i-topp. Just det faktum att man blir engagerad i karaktärernas öden och får verklig ånger inför sina val förhöjer spelupplevelsen.

Mass effect 2 är på gång. Jag förstår att Bioware vill använda den gedigna grund de byggt minst en gång till…

Publicerat i Nörderi, Recension, rollspel, spel | Kommentarer inaktiverade för SPEL: Mass Effect

I´m LIVE…

Ikväll kopplade jag upp min Xbox på deras LIVE-tjänst och en ny värld öppnade sig bokstavligt… Det nya gränssnittet är så snyggt.
Jag älskar att leva i framtiden där allt är futuristiskt och skitcoolt!
Nu ska jag köra Resident Evil 5-demot!

Publicerat i Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för I´m LIVE…

Reaböcker

Året har två högtider då det är rumsrent att köpa böcker som om det inte fanns någon morgondag… Bokrean och bokmässan. Idag har jag varit på bokrean. Så värst mycket böcker blev det inte… De dära fynden av astronomisk proportion och gudomlig salighet uteblev. Men det blev tre småfynd.
Målarkonstens historia (Bra bok som ser snortråkig ut med lite om allt… Använde den mycket när jag var lärare förra året), De äventyrlystna karlakarlarna (Gladvåld och tokeri med Wanloo!) och David Batras bok med arga lappar (som är precis vad den heter).
Förkylningen är bättre och jag är nästan en människa igen.

bokreafynd09
Dagens bok.

Publicerat i Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Reaböcker

Masseffekt

Ikväll klarade jag av Mass effect och fick bevittna ett av de tre sluten. Ganska precis 20 timmar tog det, vilket inte är speciellt mycket med tanke på att det tog mig 38 timmar att klara av Zelda: Twilight princess (vilket å andra sidan var sjukt flr mycket…). Biowares rymdrollspel från sent 2007 har många sätt varit en helt fantastisk spelupplevelse… Jag återkommer med en riktig recension senare.

Sedan jag köpte det lilla tröskverket Xb360 i höstas har jag sprungit igenom spel på löpande band. Assassins creed, Bioshock och Mass effect i nämnd ordning. Gears of War och The Darkness har jag stupat på mållinjen på, men jag har sprungit igenom den största delen av dem. Jag har blivit en hardcore gamer, snudd på.
Jag vet inte om jag ska gilla läget, sola mig glansen och vårda min nördstatus..
Eller ska jag bli bitter över att jag egentligen inte har något liv…

vacker vy från mass effect
Ute på fjälljakt med nya epan…

Publicerat i Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Masseffekt

Två förvandlingar…

Två förvandlingar håller på att ske.
Ett. För att ta mitt konstprojekt med polkafågeln till en ny högre nivå tillverkar jag en dräkt på temat. Det är både trevligt och obehagligt. Det är den slutgiltiga paradoxen. Att bli, förkroppsliga, det man hatar…
Två. Jag har uppenbarligen förvandlats till en bildbloggare. En sån där förhatlig person som skriver egotrippade fåradiga blogginlägg och publicerar tillsammans med en webbkamerabild. De finns i tusental. Och nu finns ännu en.

Jag vet inte vilken förvandling som är obehagligast.


Polkafågelförvandling. Wrestling-posen sitter som den ska…

Publicerat i Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Två förvandlingar…