Ett förlorat spel…

Postat den 8 september, 2011 av lenneer

Jag känner mig inte oproduktiv. Jag tecknar serier och gör illustrationer och datorgrafik i hög takt. Men jag börjar ärligt talat sakna speldesignern Daniel Lenneér. Ja, det fanns en person med den titeln en gång i tiden.

Jag har alltid gillat spel. När jag var liten gjorde jag oändligt många slå-med-tärning-och- flytta-spelpjäs-spel. Jag gjorde spel på hobby-nivå och fantiserade om att kalla mig speldesigner i seriösa sammanhang. Hobbyn – i kombination med utbildning och erfarenheter – gav mig tom. ett arbete under en period när jag var adjunkt på digitala spelutbildning på högskolan i Karlshamn…

På gymnasiet gjorde jag spel. Svenil Rollspelet utvecklades flitigt under de åren. Vi ”skrev in spelet i datorn” som man sa på den tiden. Jag skrev otaliga rollspelsäventyr och rollspelsartiklar i fanzines på andra halvan av 90-talet. År 2000-2004 skrev jag tiotalet konventsarrangemang. Men vi gjorde också experiment med kortspel. Samlarkortspel som Magic var extremt poplära då och sporrade vår kreativitet. Vi gjorde två Svenil-kortspel. Jag gjorde också ett fullfjädrat Godzilla-kortspel.

Spelet gick ut att bygga upp en stad och mutera fram monster att skicka in i motståndarens stad. 10 vinstpoäng kune man få antingen genom att bygga en mäktig stad eller en mäktig monsterarmé.
Jag lade ner ganska mycket tid på att designa 30-40 kort till spelet. Designa är väl ett starkt ord, men jag satte åtminstone samman kort i Corel Draw. Man hade inte Photoshop på den tiden. Det fannns regler till spelet också. Det var genomtänkt. Det verkade riktigt spelbart. Kanske kul. Det blev aldrig speltestat.

Vad hände då? Det härjade ett datavirus som hette CIH på 90-talet. Jag minns det eftersom det raderade min hårddisk. Godzilla-kortspelet och massa annat fantastiskt material – allt som inte var backupat på disketter – försvann. Jag upplevde min första riktigt stora dator-relaterade panikångest.

Jag ångrar bittert att jag inte skrev ut och satte samman en prototyplek! Då hade jag troligen haft spelet kvar! Jag hade kunnat återskapa det och förbättra det. Om det var bra. Nu vet jag inte. Det blev aldrig spelat. Det är verkligen straffet att mitt Godzilla-kortspel gick förlorat där 1996-97. Men vissa saker går förlorade i tidens lopp. Det går inte att undvika. Ytterst sett går allt förlorat.

Publicerat i roligt och allmänt ovärt, spel | Kommentarer inaktiverade för Ett förlorat spel…

Stilstudie spelomslag: Golden Axe

Postat den 27 augusti, 2011 av lenneer

Ok. Någon som minns min spelomslagsstudie här på bloggen? Det var ett tag sen och av någon outgrundlig anledning sparade jag en riktigt fin glänsande kronjuvel till sist. Dags att fira av en favorit i spelomslagstudien. Dags att plocka fram det tunga artilleriet. Håll i hatten! Dags för Golden äääääx!

Golden Axe till Mega drive. Spelet hade redan varit poppis i arkadhallarna och nu skulle hemmaspelarna få ta del av samma episka fantasy-beat’em up. (Hur kan man egentigen misslyckas med ett spel där man får power-ups genom att sparka skiten ur blå tomtar?) Att Sega var det mognare alternativet till Nintendo gjorde att man gärna skyltade med bystiga kvinnor och farliga män på spelomslagen. Man ville tilltala den lite äldre publiken. Man ville vara lite mer vuxen.

Herregud… Var ska man börja…

Ska man börja med barbaren. Iförd blåa stövlar och matchande speedos. Varenda existerande muskel – och säkert några icke existerande – är varsamt insmorda på hans svullna bringa. Herregud. Den här blonda glamrockaren måste spendera varje vaken minut på gymmet… Hur hinner han med monsterdödande och världsbefriande? Det gör han nog inte. Den glasartade blicken tyder på missbruk. Vi vet vilket preparat vi gissar på…
Eftersom det här omslaget har för syfte att egga unga män till köp är bilden att betrakta som mycket homoerotisk.
Observera också att barbaren håller draken i koppel. Det tog lång tid innan jag såg den detaljen. I KOPPEL! Varför!? Ser det tufft ut? Nej.
Att barbaren sedan ser ut som en blonderad McGuyver generar ytterligare pluspoäng.

Tjej-krigarens vita bikini för Sword & serpents-tjejens läderbaddräkt att förefalla riktigt praktisk. Herregud… Vem kom på tanken att slåss i en vit bikini? En sak är säker; Det var ingen kvinna. Ingen kvinna har nog någonsin kommit på kombinationen bikini och stövlar.
Dessutom är hon hopplöst fast i en stel konståkningspose. Tänk efter; När står man möjligen i den posen? Det är ingen segergest. Det är något annat. Den posen finns inte. Och tänk vad tungt svärdet måste bli på en uppsträckt arm…

 


Dvärgen ser helt bäng ut. Inget nytt under solen, det brukar dvärgar göra.
Huvudet förfaller för litet och vikingahjälm med horn på är alltid felfelfel. Speciellt om den är grön…
Dvärgen ser ut som en grön tomte med dopade armar. Han sitter i nån sorts fotbollsspelarpose. Det ser ut som han skiter i allt. Det gör han nog också.
Yxan är obscent överdimensionerad och sitter på en för smal pinne. Den skulle aldrig gå att svinga runt, inte ens med inoljade svulstiga biceps. Skulle man svinga den yxan skulle nog skaftet gå av.
Ett stilpoäng extra för att dvärgen liknar sorgligt bortgångne Per Oskarsson.

Dröm-cosplay-gruppen för det här glada gänget vore Per Oskarsson, Arnold Schwarzenegger (alt. McGuyver blonderad, gymmad och anabola-uppumpad) och Samantha Fox.

Golden axe är det ostigaste spelomslaget jag har sett. Det är stor spelomslagskonst. Det är ett omslag mycket bättre än spelet det frontar. Det är väl värt fem ostar.

Publicerat i Design/interaktion, Digital underhållning, Nörderi, rollspel, Stilstudie spelomslag | Kommentarer inaktiverade för Stilstudie spelomslag: Golden Axe

Skägget gör mannen

Postat den 24 augusti, 2011 av lenneer

En av de här männen får visa leg på systemet. Den andre inte. Båda är jag. Skillnad?

Publicerat i roligt och allmänt ovärt | Kommentarer inaktiverade för Skägget gör mannen

Rollspelsdöd och rollspelsliv II

Postat den 3 augusti, 2011 av lenneer

Jag har skrivit ett inlägg på bloggen tidigare med exakt samma rubrik. Därav ”II”.

För ett tag sedan nådde en ganska gammal nyhet mig via Twitter. Riotminds lägger ner Drakar och demoner.  Eller de slår åtminstone på ”sparlågan”. På deras hemsida kan man läsa ett pressmeddelande.

Jag kan inte påstå att jag stått på barrikaderna och stöttat Riotminds. Jag har varken fördjupat mig i deras version Drakar och demoner eller Götterdämerug. Tvärtom övergav jag Drakar och demoner för gott när Riotminds tog över utgivningen. Men jag känner fortfarande med Drakar och demoner. Jag spelade och älskade det gränslöst på 90-talet. Det är – eller borde vara – rollspels-Sveriges starkaste varumärke. Och inte ens det bär sig. Det är tragiskt.

Men det kommer också nya spel! Och i sann Svenil-anda verkar det som alla spel nu för tiden föds independent någonstans mellan verkligheten och drömmen. Lite coolt att vi var pionjärer, jag vet att Svenil Rollspelet kallades Sveriges första utgivnina indy-rollspel i något sammanhang. Det var naturligtvis inte sant alls, men det är ändå smickrande att omnämnas i såna ordalag.
Hursomhelst; Teknochock är ett nytt rollspel som enligt Boningens hemsida innehåller gängvåld, droger och cyberpunk och det lämpar sig inte för barn. Vad ska man säga? Härligt…

Publicerat i Nörderi, rollspel, spel | Kommentarer inaktiverade för Rollspelsdöd och rollspelsliv II

Tre höjdare!

Postat den 2 augusti, 2011 av lenneer

Martin är min äldsta kompis. Vi har känt varandra i ca 31 år. Det är maxtidsgränsen när man inte levt längre. Inte minst därför fick han det ärofyllda jobbet att vara min bloggpitcher i sommaren. Han pitchade helt enkelt roliga ideér som jag kunde blogga om. Bakgrunden till detta var att våra små familjer var på semester ihop på västkusten. Vi delade stuga och liv under en vecka. Vi spelade Settlers, fiskade krabbor, blev röda och gick i vått gräs. Vi gjorde en massa roliga saker tillsammans.

Hursomhaver. Här är är topp-3 roliga grejor från semesterveckan på Hönö. Jag kallar det tre höjdare:

1. Livsnjutaren på stranden
En familjefar på Hönö visste verkligen hur man relaxade på playan… Med sig på stranden hade han förutom familj ett parasoll, bord, stol, dator och bärs. Bäst av allt: Datorn var ansluten till ett medhavt billbatteri i en behändig back. Lördag, stekhett och solen sken. Varmaste dagen på hela veckan. Mannen gömde sig under parasollen och stirrade hålögt in i skärmen med de svarta solglasögonen. Frugan och barnet satt en bit bort och fikade. Sjukt kul. Familjeliv 2011. Quality time.
Det bästa var att han såg så fruktansvärt nöjd ut. (I verkligheten alltså. Inte på min illustration nedan.)

2. Pizzeria Pinan.
En pizzeria på Hönö hette Pizzeria Pinan. På riktigt! Varför inte andra trevliga namn som Pizzeria Plågan. Eller Pizzeria Obehag.
Seriöst. Lyssna. Pizzeria Pinan. Pina! Hur roligt som helst!

3. Rabih har ångest och talar ut i Klick
Visst är Aftonbladets Klick-bilaga ovärdig mänskligheten, men jag trodde i mitt oförstånd att det fanns gränser för den navelskådande idiotin. Men… Alltså… Den här Rabih-artikeln är så full av fel att de inte går att räkna! Är det en riktig artikel ens? Är det ett skämt? Det är nog den roligaste artikel jag nånsin läst. Jag och resten av Sverige har nog missat Rabihs karriär. Visst var han med i Idol och kom typ sist för tusen år sen, men när blev det synonymt med en ”artistkarriär”.
Hur går det till när den här typen av artiklar kommer till? Ringer artisterna själva och säger;
Jag har lite ångest nu, kan ni göra ett uppslag på det? Kom igen… Det är allvarligt… Jag har spelat Xbox en vecka och har 16 missade samtal på mobilen…

Det måste vara jobbigt att behöva tala ut i pressen så fort en kass låt inte säljer…
Minnevärt citat: ”Det känns som jag levt i hundra år.” Nej, Rabih. Det har du inte.

Blir jag en sån där näthatare nu igen nu…? Jag ber om ursäkt.

Publicerat i roligt och allmänt ovärt | Kommentarer inaktiverade för Tre höjdare!

Grön sommar i Lerdala

Postat den 4 juli, 2011 av lenneer

Jag har varit i Lerdala en vecka och laddat batterierna, som man säger. Mina föräldrar har varit bortresta i norr och jag har hållt ställningarna och hängt med farmor. En varm och guld värd vecka har det varit. Definitivt rätt vecka för en veckas ledighet om man är ett fan av het väderlek. Jag har målat, klippt gräs, rensat ogräs och vattnat blommor. Sånt man gjorde jämt förr och hatade har istället blivit avkopplande semesteraktiviteter. Så är det nu. Webbdesign är jobb och klippa gräs är semesternöje. Det här är omvända världen!

Semestern medförde också ett filmprojekt: Man måste ju några ”vettigt” med sin ledighet också. Jag och min kompis/kollega Richard – som delar precis samma intressen i form av bla. animation, serier och sci-fi-nörderi – har bestämt oss för att försöka iscensätta Lovecraft-novellen Skuggan ur tiden. Åke Rosén som var min biologilärare på högstadiet och numer kan tituleras kompis och kollega spelar huvudrollen son den plågade Nathanel Peaslee. Åke är guld värd! Han högg sig fram med machete, dök över plintar, sprang och smög. Allt med samma goda humör.

Vi spelade fantastiskt nog in allt material på 6 mycket intensiva timmar. Jag vet hittills en vital bild som glömde filma, men om det stannar där får man betrakta det som lyckat. Normalt glömmer man filma mycket mer.

Vi ställde greenscreenen utomhus och det visade sig vara ett genidrag. Det var molnigt och det gav ett närmast perfekt ljus och inga skuggor. Eftersom farmors tomt tydligt exponeras över vidderna i Lerdala var det många som såg från vägen vad vi sysslade med. Det var en filmstudio utan väggar den här gången. Men det kan man väl bjuda på. Det krävs inte mycket avvikelse från normativa mönster för att bli kuf-förklarad i Lerdala, så man kan lika gärna löpa linan ut… 🙂

Publicerat i Millroad Film, roligt och allmänt ovärt | Kommentarer inaktiverade för Grön sommar i Lerdala

Naturkraft

Postat den 16 juni, 2011 av lenneer

På grund av mitt jobb som designer/formgivare/grafiker har jag börjat nörda grafisk design mer än tidigare. Det är befriande att skita i innehåll och fokusera på yta. Yta får jag numera ägna mig åt på fritiden. Och snygga designer som inspirerar finns överallt. Ofta när man minst anar det. Postens frimärksserie med tema förnybara bränslen och ”naturkraft” är t.ex sjukt snygga. Vågkraften är den personliga favoriten. Frimärkena har legat på mitt skrivbord i datorn en evighet i vänta på att postas upp här. Nu händer det.

Publicerat i Design/interaktion | Kommentarer inaktiverade för Naturkraft

Upp-serier

Postat den 10 juni, 2011 av lenneer

Blekinge UPP är ett projekt som under tre år funnits för att främja kultur- och upplevelse-branschen i Blekinge-regionen. Jag har kommit i kontakt med projektet på många olika sätt. Jag har haft projektet som uppdragsgivare när jag gjort illustrationer, varit med i ett konstnärsnätverk relaterat till projektet och suttit i deras monter och animerat live på ett event. Jag var också med på en helg för företagare och nästan-företagare i november förra året. Det gjorde mig kanske inte till en bättre kultur-företagare, men det ledde till kontakter som i sin tur ledde till det jobb jag har nu. Med andra ord är jag projektet oändligt tacksam. Det har hjälpt mig träffa en massa folk inom kreativa näringar och det har hjälpt mig till jobb.

Hursomhelst. till sak. Till projektets slutrapport ritade jag på uppdrag fem stycken seriestrippar på relevanta saker som entreprenörskap, coachning och kända lokala kultur-personer.

Slutrapporten finns tryckt i ett snyggt häfte som man kan plocka upp eller också kan man läsa den här på nätet, här:
http://www.blekingeupp.se/

Publicerat i Digital underhållning, Skapande/konst | Kommentarer inaktiverade för Upp-serier

Wii U

Postat den 7 juni, 2011 av lenneer

Nintendo kallar den Wii U. Jag kallar den facit. Den är svaret på alla frågor.

Publicerat i Design/interaktion, Digital underhållning, spel | Kommentarer inaktiverade för Wii U

Tankar om Nintendos nya…

Postat den 7 juni, 2011 av lenneer

Lite tankar inför Nintendos nya stationära konsol som snart kommer att visas upp…

Jag bloggade här på lenneer.se för fem år sedan i precis samma skede när Wii låg i sin linda. Då bad jag en stilla bön om att Nintendo skulle komma segra och ta allt tillbaka. Då var Nintendo överkörda och nästan uträknade. Sedan dess har mycket hänt. Det hände. Nintendo vann. Wii och DS har sålt som smör. Nintendo blev vad de varit. Störst. Men jag gillade det inte. Jag var förändrad. Hela spelbranschen har svängt från hardcore till casual och Wii har fått för få bra spel som tilltalar en vuxen publik. Inte ens Virtual console som jag avgudade, har blivit någon hit. Istället slutade Nintendo mer eller mindre släppa saker till tjänsten.

Nintendos nya föds i en värld med helt orimliga krav. Nintendo måste tillfredställa alla om alla ska bli nöjda. Och hur tillfredställer man alla?
Nintendos nya måste vara kraftfullare än både Xb360 och PS3.
Xb360 vilar trots allt på teknik från 2004. Det har runnit mycket vatten under broarna sedan dess, ärligt talat… Det magnifika med Xb360 är att den fortfarande levererar!
Nintendo måste vara next-gen den här gången. Förra gången presenterade de en lätt trimmad Gamecube med en ny kontroll. Den här gången blir steget större. Det måste det bli.
Samtidigt finns det en påtaglig risk att Nintendo gör precis som de brukar. Går sina egna vägar. Struntar i teknik-racet. Men vad händer då? Vi är många som inte är sugna på att köpa Wii en gång till…

Kontrollen. Hur ser den ut? Vad är den? En surfplatta? En Dreamcast-doftande tvådelad historia? Gör de en Sony och återanvänder samma Wii-mote? Ingenting är omöjligt…

Bakåtkompatibilitet. En självklarhet, skulle jag säga! Folk vill inte slänga alla spel och alla tillbehör de köpt till sina Wiis. Dessutom är ju Wii en succé fortfarande. Nintendo är inte dumma nog att slänga bort sina miljoner Wii-ägare… Men kan man vara bakåtsträvande och framåtdanande samtidigt?

Kl. 18 svensk tid startar Nintendos presskonferens på E3 i LA. Som vanligt kommer det att bli show. Väckelsemöte. Om mindre än en timme vet vi allt…

Publicerat i Design/interaktion, Digital underhållning, spel | Kommentarer inaktiverade för Tankar om Nintendos nya…